Klimakteriet är en naturlig fas i en kvinnas liv som markerar slutet på den fertila perioden. Men vad innebär det egentligen? Vilka symptom kan förekomma och vad kan jag göra för att minska dem?

Många har hört talas om klimakteriet, men det är få som faktiskt förstår vad som händer i kroppen under denna tid. I det här inlägget försöker jag reda ut vad klimakteriet är och vilka förändringar som sker i kroppen. 

Vad är klimakteriet?

Klimakteriet är perioden som markerar slutet på en kvinnas menstruationscykel, dvs. då hon inte längre kan bli gravid. Det inträffar oftast mellan 45 och 55 års ålder, men kan även ske tidigare eller senare. Klimakteriet är uppdelat i tre faser: 

1. Förklimakteriet (perimenopaus): Detta är perioden innan själva klimakteriet. Under denna tid börjar hormonnivåerna, särskilt östrogen och progesteron, att fluktuera och minska. Denna fas kan börja flera år innan menstruationen upphör helt.
2. Menopaus: Det är den tidpunkt då en kvinna inte har haft menstruation på 12 månader.
3. Postmenopaus: Detta är perioden efter menopaus. Under denna tid fortsätter de hormonella förändringarna att påverka kroppen, men symptomen kan minska i intensitet.

Vad händer i kroppen under klimakteriet?

Under klimakteriet genomgår kroppen både hormonella och fysiologiska förändringar som kan påverka hur vi mår, både fysiskt och psykiskt. I förklimakteriet är det framförallt de två kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron som börjar fluktuera och förändras i förhållande till varandra.Det är de hormonerna som reglerar menstruationscykeln och när hormonnivåerna sjunker minskar våra chanser att kunna bli gravida, till att till slut helt upphöra. Dessa hormonförändringar kan även leda till en rad symptom, såsom:

• Värmevallningar och nattsvettningar: De troligen mest välkända symptomen på klimakteriet är värmevallningar och nattsvettningar. De kommer helt plötsligt och kan även följas av till exempel hjärtklappning.
• Sömnproblem: Att ha svårt att somna eller att vakna redan efter någon timme och ligga helt klarvaken i flera timmar är vanligt under klimakteriet. Det kan dels bero på nattsvettningar men också på de hormonella förändringarna som påverkar sömncykeln.
• Humörsvängningar: När hormonnivåerna förändras i kroppen kan det påverka humöret och leda till känslor av nedstämdhet, oro eller irritation, liknande humörsvängningar kan uppstå i samband med hög stress och utmattningssymptom.
• Förändrad menstruation: Ett av de symptom som kan vara att vi ens börjar fundera på om vi kommit in i förklimakteriet, det är när mensen blir oregelbunden. Den kan bli rikligare eller glesare, komma oftare eller mer sällan, tills den till slut upphör helt. Det beror på minskad produktion av östrogen och progesteron, vilket i sin tur påverkar ägglossningen.
• Huden och håret: Minskade östrogennivåer påverkar också hudens elasticitet och fuktighet. Många kvinnor upplever att huden både blir torrare och tunnare. Håravfall eller förändringar i hårets kvalitet är också vanliga.
• Ökad risk för benskörhet (osteoporos): Östrogen är viktigt för att skydda vårt skelett. När östrogennivåerna minskar under klimakteriet ökar risken för benskörhet.
•  Viktuppgång: De hormonella förändringarna kan påverka vår ämnesomsättning, vilket ofta leder till en viktuppgång. Många kvinnor märker speciellt en ökad fettinlagring runt midjan.

Klimakteriet kan vara en utmanande tid, men det finns flera saker du kan göra för att hantera symtom och förbättra din livskvalitet. Det handlar till exempel om att se över träning och fysisk aktivitet, kost och näring, stresshantering och återhämtning.

Sen finns det ju även hormonersättning (HRT) att ta till för att lindra besvären. Men det är viktigt att förstå att hormonersättning inte i sig är någon quick fix för att leva på ett stressigt liv utan träning. Självklart ska du prata med en läkare för att förstå risker och fördelar med HRT. Alla kvinnor kan inte ta HRT, till exempel någon som tidigare behandlats för bröstcancer.

Klimakteriet är en ny fas i livet 

Klimakteriet är inte slutet, utan början på en ny fas i livet. Genom att förstå vad som händer i kroppen och vara förberedd och ta hand om sin hälsa, kan du minska symptomen och öka livskvaliteten. Kom ihåg att du inte är ensam – det finns stöd att få, och det finns många sätt att hantera de förändringar som klimakteriet för med sig.

Så, var snäll mot dig själv och lyssna på din kropp. Du har rätt att må bra genom varje fas i livet!

Många kvinnor drabbas någon gång av hälsporre. Jag har tidigare skrivit om klimakteriesymptom och att värk i kroppen kan vara ett av dem. Självklart skiljer sig symptom från person till person och vissa får inga symptom alls.
En sak har jag funderat på: flera kvinnor, ungefär lika gamla, i min omgivning har under den senaste tiden drabbats av hälsporre.
Helt plötsligt har de fått smärta under foten, googlat, hittat rehabövningar som de gjort under en tid. Några är vana löpare medan någon inte springer alls och några har sprungit lite till och från. Smärtan kom från ingenstans och satte stopp för både träning och löpning men trots både vila och rehab har de inte blivit hjälpta. Samtliga har varit hos fysioterapeut och fått konstaterad hälsporre och nya övningar samt uppmanats att avlasta foten. Som en aktiv person vet jag hur frustrerande det är att inte kunna springa/promenera eller träna som önskat. Jag har också varit drabbad av klimakterierelaterad ”hälsporre” konstaterad av en fysioterapeut innan jag visste att jag kommit in i förklimakteriet.

Vart vill jag komma? Jo, alla de kvinnor jag refererar till är i åldern 45+, högst troligt i förklimakteriet eller kanske till och med i klimakteriet. Ingen av dem har fått någon fråga gällande det vid besök inom sjukvården. När östrogennivån sjunker i kroppen kring klimakteriet så påverkas våra kroppar av det och elasticiteten i bindväv, senor och ligament blir sämre.
Här kan hormonersättning hjälpa – jag säger inte att alla drabbats av ”klimakterierelaterad” hälsporre utan jag ifrågasätter varför ingen fysioterapeut funderat på kopplingen och ställt frågor kring det utan bara gett rehabövningar och i något fall stötvågsbehandling? (Det gäller så klart inte alla fysioterapeuter/läkare)
Jag säger inte heller att alla måste ta hormoner men sjukvården borde ändå kunna upplysa om alternativet. Östrogen som plåster, spray eller gel har även andra fördelar för kvinnor som kommer i klimakteriet.

Vill du veta mer finns det mycket skrivet på nätet, särskilt om du söker på engelska och så kan du såklart boka klimakterierådgivning med mig här.
Varför är okunskapen om kvinnans kropp och åldrande så stor?

/Helena, ”Stark Genom Klimakteriet”-Coach.